En enorm sol i horisonten!

Äntligen har jag härligt goda nyheter att berätta.
Har igår fått och accepterat ett jobb i England. Börjar jobba 5.1.2015.

Bilden jag satte in tidigare är från Isle of Wight som kommer att bli mitt nya hem för ett år framåt.
Härligt!

Nu måste jag bara komma dit på något sätt, kommer ju hamna starta 1.1 och det är ju inte så många som känner för att åka på roadtrip dagen efter nyårsafton =D

Wilson är också i mycket bättre skick idag så han kommer säkert att återhämta sig helt inom några veckor.

Sånt härnt väder har jag väl att se fram emot ganska mycket nästa år 

Niin kaunis on hiljaisuus, AJ NEJ!

England håller mig i spänning, hoppades på att det skulle ha kommit ett mail idag men än så länge har det i alla fall inte kommit.

Hade oberoende ett härligt veckoslut med Simonsénarena och vi firade också Johanna som fyllde år. Nästa veckoslut blir det sen annan sorts fest då det är Halloween.

Hemma hos mamma har vi en sjukling som skrämde upp oss riktigt ordentligt idag. Wilson kunde mitt i allt inte gå mera. Tur så är det "endast" vestibulär syndrom som går över på förhoppningsvis max 3 veckor, men tills dess har vi en hund som inte kan gå ordentligt pga rubbat balans sinne. Vi hoppas ju verkligen på att vi får hålla Wilson i flera år ännu trots sin höga ålder som nu är 12 år.

Vår älskling som riktigt liten

Veckoslut!

Då var det fredag igen och det här veckoslutet skall jag spendera med några gullungar och Mr. & Mrs Simonsén. Har inte sett dem sen bröllopet så det är verkligen ett väl behövt veckoslut. 

Nu har jag ju bestämt att fast lönen är rätt dålig i England så är jag på väg bara jag får ett jobb. Jag smakade på tanken att bli hemma men konstaterade efter en vecka eller så att jag kommer att ångra mig resten av mitt liv om jag inte gör det här. Jag kan ju komma hem sen när det är så illa att jag hamnar på gatan (nån älskar mig säkert tillräckligt så den söker hem mig och Devi =D ). Hem slipper man alltid (sägs det) men bort slipper man bara då när man inte har något som håller en kvar här hemma. 

Det är ju också så att det blåser nya vindar från englands hållet, passar ju bra in eftersom i alla fall jag håller på att frysa ihjäl på grund av vinden som blåser på ute just nu. Vi skall hålla fingrarna åter i kors och hoppas på det bästa. Då kan det hända att min utsikt under det kommande året ser ut så här: 

Var det är berättar jag ju såklart inte, det får ni gissa er fram till om ni kan och så ger jag mera info när något blir klart. 

Vet inte om jag sagt det, men resan är nu framflyttad i alla fall till januari och det skulle ju vara bra att hitta något att göra tills dess eftersom jag annars är arbetslös. =D

Med positiva tankar far vi mot veckoslutet. Ha ett bra veckoslut alla mina stalkers! 

p.s hörde på veckoslutet att man är ingenting före man har en egen stalker, så ni skall ta även detta positivt. 

Tystnad!

Ja här har det varit tyst medan jag har funderat och varit förbannad och gjort många andra förbannade.

Kära vänner om ni bestämmer er för att flytta utomlands kan jag berätta att England inte är lättaste landet att komma in i om du inte har någon som du känner som erbjuder dig jobb. Och som vi redan konstaterat skall man inte ha hund för det gör saken 1.000.000.000 ggr svårare. Och NEJ jag kan inte lämna hunden här om ni tänkte säga det som alla andra säger.

Nu står Englands resan i fara pga misslyckade försök efter misslyckade försök, men har inte gett upp hoppet ännu. Resan flyttas nu i alla fall fram till efter nyåret vilket gör mig ytterst sur. Vill ju bara komma iväg och uppleva något nytt. Dock är alla andra och även jag glad över att få fira julen med min underbara familj och släkt.

Har fått hålla lägenheten kvar fast jag hade sagt upp den, tack och lov. Men nu är det då att försöka få något gjort före året är slut, all hjälp tas i mot!!!

Det står också klart att jag måste köra ner till England för att få hunden med, han är för stor för att flyga, men det är nog mitt minsta problem för tillfället, dessutom om man åker med bil får man ju lite mera saker med sig.

Uppgivna hälsningar från mig.

Det är hiiit jag vill!

Positivitet hjälper inte

Så är det, trodde redan en stund att det hjälpte med mitt positiva inlägg, men borde ha vetat bättre.

Packandet fortsätter och på lördagen skall sälja stuff på loppis här i Karis. Hade arbetsintervju igår med en klinik i England via telefon. Kliniken lät härlig men problem men lönen och hunden för min del. En natt i veckan har jag nattskift och det betyder att jag är 26h borta hemifrån i ett streck. Så det fungerar ju inte. Vi skall nu se vad det blir för beslut ikväll.

Finnair Cargo sa för 2 dagar sen att de flyger över Devi till England för ca 1000€ man blev ju glad över det, men igår när jag ringde dit på nytt för mera info om buren så hade också de räknat på nytt och kommit fram till att det inte går. Man måste bygga en träbur åt honom och han behöver en så stor träbur att sen ryms han inte in flygplanet mera. De sa att min ända möjlighet att få över honom till England är att köra.

Så jag säger som det är "positiivisuus on perseestä".

Packandet och hjärnsläpp

Har börjat packa, av någon konstig anledning började jag i vardagsrummet, var jag spenderar mest tid. Men det har gått bra, hoppas jag inte saknar de saker jag packat ner för fast det står på lådorna vad de innehåller är det nog svårt att börja gräva upp något som är ner packat. 

Får en massa nostalgiska bilder och känslor här under packandet och allmänt i de olika omgivningarna. Idag åt jag kismet på jobbet och det smakade faktiskt Påminne. Först var jag inte säker varför men sen kom jag ihåg att jag brukade alltid äta kismet och dricka kakao i Påminne. Har packat ner alla bilder som stått på hyllan av alla mina gullungar, oj vad jag kommer att sakna alla småttingar och större småttingar. 

Alla mina mjukisdjur är också nerpackade alla utom EN, det är mjukisdjuret jag aldrig rest utan. Han har t.o.m varit med mig i Spanien, det är min Sniff. Har fått han av Tarmo när jag var liten och han har varit med mig ända sen dess.

Jag och sniff i Spanien 2010

Har allmänt fått hjärnsläpp, jag skulle igår köra till Billnäs men vände till Pojo. Idag skulle jag söka en sak före jobbet som jag helt glömt bort. Kom ihåg det 30min före jag skulle starta till jobbet så jag ringde och frågade om jag kan komma efter det om 20 min, det passade. Startade hemifrån 15min tidigare än normalt för att söka saken och halvvägs till jobbet kom jag ihåg att jag inte sökt den. Minnet är jätte bra och inte alls kort. 

Annars så kan jag också berätta att ni skall hålla tummarna för mig imoron, vill inte berätta varför ännu, så att det inte blir förstört, men det är viktigt!

Eikä jäädä hokemaan "Mä en yksin osaa"

Kom ett mail från England idag som var positivt. Troligtvis har de hittat ett jobb åt mig. HURRAA!!!

Tänker inte alls gå in på det andra utan endast skriva det lilla positiva som finns just nu. Därför är inlägget kort :D

Jeeee vi flyger!

Ai nej! Haha....tänkt bara säga att man får nog Devi på ett flygplan, från Stockholm. Detta är väldigt billigt. Kostar endast 2000 pund + skatt.
Såg sedan på färjor som borde gå från Göteborg till England men den linjen har de dragit in år 2006. Sedan skulle det borde gå färja från Esbjerg i Danmark till Norwich i England men sidu dom ha sluta gå för i år.

Alternativen är alltså att köra själv eller få någon annan att köra eller hitta ett flygplan som tar med honom, men inga båtar tydligen heller. Livet ska int va enkelt för vad ska ja då klaga på.

Veckoslutet har annars varit skönt. Har köpt en myskikurpitsa på slowfood marknaden som jag och mossi var på och provsmakat på allt möjligt t.ex. smör av indianer.
Var sedan ut och gå/springa i 1h 20min med Devisen och det var faktiskt härligt. Kastade hem hunden och åkte iväg till Pojo för att fixa mommos stegmätare och sedan gick vi ut en länk för att få den provad. Så skönt väder och härligt sällskap hela dagen.

Åka bil eller bli förbannad?

Ja problemen med att få Devi på ett flygplan fortsätter det är ingen skillnad åt vilket håll jag vänder mig så säger de att det skall inte vara något problem och sen säger de att jag skall kontakta Travel Cargo eftersom de sköter frakten från Finland!?!?!? Men det är ju just Travel Cargo som vägrar ta med honom, vet inte riktigt vad jag skall göra.

Jag kunde ju åka ner med bil men då borde nån följa med och köra upp bilen tillbaka, varför frågar ni? För att det lär vara dyrt att försäkra en bil med ratten på vänstra sidan i England + att det lär vara svårare att lära sig köra på vänster sida om ratten är på "fel" sida. Så jag borde ha en "Engelsk" bil när jag är i England. Skulle man kunna köpa en "Engelsk" bil här skulle det också vara enkelt. Mamma påpekade också att det troligtvis blir ganska dyrt att köra ner. Men vad skall jag göra då? Tänker ABSOLUT INTE lämna hit honom, om han måste bli här ja då måste jag också.

Har idag varit med mamma till Ekenäs och sökt bananlådor så att jag kan lite börja packa och planera vad som skall kastas bort, vad som skall försöka säljas och vad som skall sparas.

Råddigt kommer det att bli

Filosofier och ordspråk.

Jaa, man blir ju trött med mindre. Har idag ringt fraktbolaget för att fråga vad det kostar om Devi flyger med det. Som svar fick jag att han är för stor?!?!?! Min lilla Dobermann, vet int hur andra djur transporteras men nu påstod de i alla fall att han är det. Antar att de menar för lång eftersom buren han borde flyga i måste vara minst 135cm lång för att killen min är så lång.

Att inte den lilla saken skulle rymmas med?

Det är ju så att det inte har varit nån skillnad vad jag har försökt göra så är det hela tiden ett problem i vägen, vilket får mig att fundera. A) är jag bara en pessimist som inte ser något annat än problem. B) har alla motgångar en betydelse?

För att gå noggrannare in på B) så måste jag väl börja med att säga att jag tror på öde och att allt har en mening, men i det här fallet blir ja lite fundersam. Jag har hela tiden trott, eftersom jag har känt att jag borde fara till England, att det är det som ödet vill. Men nu när jag försöker slippa till England fungerar absolut ingenting, så borde jag bli hemma då? Finns det över huvudtaget  något som styr oss eller är det bara sånt vi hittar på.
Man kunde också vända motgångarna till ordspråket "väntar man på någo gott väntar man aldrig för länge" eller " olet oman onnesi seppä", det är ju helt vad man väljer att tro på.
Nu är det ju ändå så att om jag kommer iväg och det skulle råka hända något medan jag är borta åt dem jag älskar eller åt mig medan jag är där, så skulle jag ju tänka att hur dum får man bli eftersom jag fick alla dessa "varningar" att jag inte skulle åka iväg. Om det där i mot går bra och jag lär mig saker och ting kommer jag ju att tänka att där ser man, efter alla motgångar så fick jag min belöning. Om man ändå kunde få se en bit in i sitt liv, men kanske lika bra att man inte kan det. Kanske det är en bitter och inåtvänd mänska som skulle stirra tillbaka och det vill jag hellre inte se i förväg.

Djupa tankar torsdagen till ära.

World-poofed child.

Så är det och snart får vi se hur bra jobb hela släkten har gjort, framför allt Mamma :D

Jag började se på flygpriser igår, tänkte särskilt på hundens priser. Men sidu som allt annat så skall inte heller flygandet vara lätt. För att hunden skall få komma in i England, måste man flyga med vissa bolag och en viss rutt. Alternativen för mig är väl ungefär: Lufthansa, KLM eller Finnair. Billigt och bra. :P Hunden kan jag tydligen ändå skicka skillt med KLM Cargo vilket låter mysigt eftersom hunden har sällskap av djurvärdinnor under flyget och temperaturen hålls stabil på just lagom. Måste ringa dit och höra vad det kostar så då kan jag flyga med t.ex. Norwegian.

Fick också mail från England idag och nu får vi hålla fingrarna i kors ett par dagar, spännande.

Har också hunnit på en lång skogspromenad med mamma och alla våra hundar idag efter jobbet, härligt höstväder.