söndag 29 oktober 2017

Heavy thoughts.

Varning för åsikter som inte är för alla :)

Så igår va vi på Siobahns 30 års fest, konstigaste festen nånsin, de var bara ett glamping tält som vi alla skulle sen samlas i och i runt. Jag hade ju bestämt mig för att köra eftersom jag hatar att förstöra mina söndagar med att ha krabbis. Det var bara jag, Kerry, John, Maddie och Stevie samt Stevies bror som var där av mänskorna från jobbet så vi satt i runt ett bord. Så började diskussionerna om religion, att vara vegetarian och till sist om hur många mänskor som svälter här i världen och om man borde hjälpa alla eller inte.
Sen kom ämnet jag tyckte var skrämmande, naturligt urval. Jag tror ju på det här och anser att mänskor råddar med det här allt för mycket, vi har kommit på medeciner för att förlänga livet, vi kan snart bestämma könet på våra barn och kanske till och med utseendet mm. och utan att vi inser så "avlar" vi på saker vi kanske inte skulle vilja att går vidare i arv, som barnlöshet mm.
Jag anser också att man behöver inte skjuta djur för att de blir för många annars utan om det blir för många hjortar t.ex skulle naturen göra en sjukdom som tar ner en massa för att jämna ut och för mänskor är det ju så klart, jordbävning, tsunamin, tornadon mm. som tar ut oss för att ta ner numrorna på planeten och jag anser att det är så det borde vara. John frågade om jag skulle vara ok om jag dog i en jordbävning och jag svarade jo, jag är född, jag skall leva mitt liv och sedan skall jag dö. Jag är inte här för att bestämma över min egen död eller andras, det har jag lyckan att leva utan.
John tyckte vi borde försöka rädda alla se till att alla mänskor har mat och låta alla leva och föröka sig som de vill och sedan flytta oss till nästa planet, det är det här jag finner skrämmande, att jag lever  i en värld var mänskorna anser att vi är värda mer än alla andra djurarter alla borde leva förevigt och vi borde sprida oss ännu längre i runt universum, förstöra mera än vi redan förstört på vår egen planet. De inser inte att det inte finns resurser på planeten att ha ÄNNU mera mänskor särskillt om alla ska få leva för evigt. Nå kanske vi kan flyga John ut till Mars så kan han ju bo där allena med sina tankar, så kan jag stanna här med mina "Hitler tankar" som han kallade dem :D
Fick tillräckligt och åkte hem med Kerry men tankar.

Där är mina söndagstankar.

onsdag 11 oktober 2017

Inget speciellt att berätta.

Dags för ännu ett försenat inlägg men som sagt är livet ganska banalt för tillfället och det händer inte så mycket som jag tycker skulle vara värt att skriva om.

Förra veckan när jag skulle komma hem på lunch från jobbet sa Helen att någon ligger på gatan utanför vårt hus. Jaa det kunde man väl säga att han gjorde nämligen just framför gången till vårt.
Hon hade sett honom luta mot husväggar och vingla ner längs med gatan och sedan lagt ner sig vid mitt. Full antog jag ju såklart så när jag kom hem steg jag över honom och for på lunch. Berättade åt Richard som var förfärad att jag inte hade kollat om han andas. Så han for ut och han sade att han inte vaknade fast han skakade om honom. Nå det betydde ju såklart att jag måste bry mig så jag ringde 111 för att polisen skulle komma och plocka upp honom men de ville skicka ambulans i stället. Så dit for min lunch, stod ute och stirrade på att han andades normalt medan jag väntade på ambulansen. När den väl kom så råkade det ju så klart vara en av deras vakioasiakas. De ledde honom över vägen och satte honom på en bänk. Ambulansteamet stred sinsemellan om de skulle köra honom tillbaka till byn eller int. De gjorde dom inte för kusken vägrade, hon sa att det ser inte så bra ut om ambulansen kastar ut nån från bilen mitt i byn som ser ut som han. Ni kan förstå att jag inte var imponerad av att jag spenderat hela min matpaus på det här.

Annars har det väl inte hänt så mycket. Jag och devi gick långlänk på söndagen i det ljuvliga vädret, måste gå i t-skjorta för det var så varmt.
Vi mötte kossor som han måste skälla på som var inhängnade och sen i nästa inhängnad stod dom mitt på gången så man inte slapp fram, blev ti försöka få Devi att vara tyst medan jag pratade med kortna att de skulle flytta på sig. Till slut lyckades jag flytta på dem tillräckligt så jag kunde gå emellan deras stora rumpor.
Kerry kom och plockade upp mig och vi gick på en till kort länk och sedan blev det lunch på pubben. Drack två cider och så fick jag komma hem och ta en tupplur.

Bilen har gått sönder igen, den gick sönder en vecka efter att vi hade fixat den men elektrikerna kunde inte se på den före idag så vi får se vad de säger. De sa att jag skulle skriva lista på vad jag vill att de ska ta en titt på. Skrev ett brev på 4 sidor, de är säkert imponerade 😉.