Filosofier och ordspråk.

Jaa, man blir ju trött med mindre. Har idag ringt fraktbolaget för att fråga vad det kostar om Devi flyger med det. Som svar fick jag att han är för stor?!?!?! Min lilla Dobermann, vet int hur andra djur transporteras men nu påstod de i alla fall att han är det. Antar att de menar för lång eftersom buren han borde flyga i måste vara minst 135cm lång för att killen min är så lång.

Att inte den lilla saken skulle rymmas med?

Det är ju så att det inte har varit nån skillnad vad jag har försökt göra så är det hela tiden ett problem i vägen, vilket får mig att fundera. A) är jag bara en pessimist som inte ser något annat än problem. B) har alla motgångar en betydelse?

För att gå noggrannare in på B) så måste jag väl börja med att säga att jag tror på öde och att allt har en mening, men i det här fallet blir ja lite fundersam. Jag har hela tiden trott, eftersom jag har känt att jag borde fara till England, att det är det som ödet vill. Men nu när jag försöker slippa till England fungerar absolut ingenting, så borde jag bli hemma då? Finns det över huvudtaget  något som styr oss eller är det bara sånt vi hittar på.
Man kunde också vända motgångarna till ordspråket "väntar man på någo gott väntar man aldrig för länge" eller " olet oman onnesi seppä", det är ju helt vad man väljer att tro på.
Nu är det ju ändå så att om jag kommer iväg och det skulle råka hända något medan jag är borta åt dem jag älskar eller åt mig medan jag är där, så skulle jag ju tänka att hur dum får man bli eftersom jag fick alla dessa "varningar" att jag inte skulle åka iväg. Om det där i mot går bra och jag lär mig saker och ting kommer jag ju att tänka att där ser man, efter alla motgångar så fick jag min belöning. Om man ändå kunde få se en bit in i sitt liv, men kanske lika bra att man inte kan det. Kanske det är en bitter och inåtvänd mänska som skulle stirra tillbaka och det vill jag hellre inte se i förväg.

Djupa tankar torsdagen till ära.