lördag 31 oktober 2015

Om mat och drömmar.

Jaa detta kommer att bli ett bildlöst inlägg, nya bilder bara jag hittat någo ti fota =D
Här är ju vädret regnigt och lerigt och dystert, graderna i runt 15 grader fortfarandet så vyerna är inte precis vackra.

Det här är då andra veckan jag gjort så att jag bara ätit hälsosamt i veckan och får äta vad jag vill på veckoslutet är shockad av hur bra det går. Oftast är mitt problem med det här systemet det att när veckoslutet är över kan jag inte gå tillbaka till att äta hälsosamt men nu har jag inte haft de problemet så det är skönt. Förra veckan räknade jag fredagen med till veckoslutet men inte den här veckan. Den här veckan tappade jag 2kg (joo ja vet det är bara vätska men tänkt att allt det varit i kroppen).
Oberoende har jag problem med sovandet för tillfället, men jag antar det har med maten att göra. Jag finner att jag är rastlös mest hela tiden, kall på kvällarna, svettas på nätterrna och sover oroligt.
Somnar på soffan alla kvällar i runt 9.30 -10 fast jag försöker ivrigt titta på program jag tycker om.
Ytterst konstigt.

Men nu till det egentliga saken jag tänkte på idag på morgonen då jag var ut och gick med Devi.
Drömmar och önskningar och vilken tur jag har, eller är det envishet, är inte riktigt säker.
De mesta jag har viljat ha har gått i uppfyllelse. Oftast inte just då när jag vill det och ibland måste man vänta år på att det skall hända, men i slutändan sker det alltid.
Tänker mest på arbetsplatser, allt från s-market i Pojo, Daniel's grill i kimito till Kaisa Wuorimaa i Ingå har jag önskat att jag skulle på jobba för och alla har blivit sanna (jag vet att det inte är precis stora önskningar men det är livet)
Jag tänker på England och hur tanken byggdes upp i hjärnar och efter många om och men är jag här. Jag tänker på Devi och hur jag inte kunde hitta en brun Dobermann tills någon hämtade tillbaka honom till uppfödaren och han blev min. Hur jag i flera år önskade såå mycket att Devi skulle kunna gå förbi andra hundar utan att skälla och till och med det fick jag till slut.

Vill bara säga att fast saker och ting verkar vara riktigt skit ibland och ingenting går som du vill så bara du orkar drömma så kanske det nån dag när du minst anar det går i uppfyllelse.

tisdag 27 oktober 2015

Veckoslut.

Amy har ny bil.
På lördagen var det som sagt minigolf som gällde.
Vi minigolfade inomhus i en "djungel" och "grottor" fast allt i runt oss var super fint var banorna lite tråkiga.
Amy vann och jag kom två, födelsedagsbarnet var sist. =D
Laura och Tamsin samt månen i bakgrunden.
Vi bar i runt på våra rockar och lade ner dem vid varje bana, Amy hade också en handväska. Amy lade ner sin handväska i ett hål i berget utan att se efter att det faktiskt skulle föreställa en å, detta betydde att när vi spelat banan färdigt för att flytta oss till nästa kunde Amy hälla ut vatten från handväskan som flytit på i ån och hennes telefoner slutade fungera.
Nåja Amy for hem för att försöka åtgärda telefonerna medan resten av oss for efter fish & chips och gick ner till stranden för att mumsa på det.
När kylan blev för mycket blev det dags att åka hem och mysa i soffan.
Fin kväll!
Nam, nam bär?
På söndagen hade vi faktiskt helt bra väder för engångskull. Sov ända till 10 och steg sedan upp för att städa lägenheten. När det var gjort plockade jag upp Richard och vi åkte iväg till skogen med Devi för en härlig eftermiddagspromenad. Mitt i skogen mötte vi en blodhund som Devi sprang upp till, blodhunden ville inte leka och sade till så Devi kom tillbaka mig. Där stod vi sen och glodde på blodhunden som stod och stirrade på oss (den stod nämligen i vägen för oss så vi kunde inte gå vart vi tänkte). Men desto längre vi väntade desto klarare blev det att den inte hade någon ägare i närheten. Blodhunden började lunka mot oss men bara för att stirra skitit på Devi och springa vidare. Vi fortsatte gå (tänkte att hunden kanske var på träning för blodhundarna tränar i den skogen). Det roligaste var att Richard hade just sagt på vägen till skogen att han skulle vilja ha en blodhund. När hunden lunkade vidare undrade Richard om det var ett tecken att han borde skaffa en! Problemet var ju att vi hann inte långt så började hunden yla, ett ljud som skar igenom hjärtat så såklart måste vi sen försöka hitta den i skogen, men varje gång vi började gå mot ylandet så slutade den och när vi gick bortåt så började den yla igen. Nåja i slutändan gav vi upp och bara lyssnade till ylandet medan vi gick till bilen.
Det är inte stort men tog sjukt skall ni veta.
Väl hemma blev det gammon med senaps och gräddsås, franskisar och vitlöksbröd.

På jobbet igår hade vi 3 skötare borta, så istället för 8 skötare var vi 5. På något sätt var vi ändå ett helt super team och fick allt gjort i tid, blev ändå 45min övertid pga vår tvättmaskin var sönder och gubben som försökte reparera maskinen tog för evigt.
Råkade också slå mig själv med tumnageln rakt ovanför ögat vilket tog sjukt så in i norden, så nu ser det ut som jag lite sku ha fått på käften.
Richard undrade om alla på jobb nu tror att han slått mig, men sen tillade han, fast om det skulle hända så sku det ju nog vara jag som misshandlar honom =D =D

Idag har jag redan hunnit med länk med Devisen och dush, snart blir det morgonmål och sen jobb. Ha en bra dag!

Intressant bild av stranden, havet och månen.

lördag 24 oktober 2015

Sielu on surusta suunniltaan kun ei rakkainta nähdä saa.

På måndagen hade jag alltså ledigt och det var en bra dag. Jag fick vara för mig själv hela dagen så jag passade på att titta på lite tv, handla mat, var till kiropraktikern, var på springlänk med Devi och bara ha det riktigt mysigt och skönt.

På tisdag var det jobb som gällde och sen drog jag och Amy till gymmet. Ett riktigt bra pass.

På torsdagen efter jobb for Richard iväg med sina vänner på nattfiske, första natten jag sovit här i lägenheten allena på 3 månader, konstig känsla men inget jag blev och funderade på.

Fredagen var det jobb och efter att vi varit hälsosamma hela veckan och jag blev attackerad av en katt, bestämde vi oss för att fredagskvällen var en bra dag ti äta lite pizza så det var vad det blev som mat. Jag och Devi for på länk medan vi väntade. Sen var det lite soffmys och så for vi och sova tidigt (vissa av oss mådde inte så bra efter fiskeresan)

Idag blir det myspys för mig på soffan, länk med Devi och ikväll blir det minigolv med några mänskor från jobb.

Medan allt detta banala håller på i detta land så ligger en av mina älskade och bästaste vänner sjuk hemma i Finland. Det jag finner svårast är att skulle jag vara hemma skulle jag ha lättare att hjälpa till med skötseln av denna älskade lurvhög. Wilson är bra på att lyssna och när jag var yngre var det han som tröstade mig och fick höra om alla mina problem. Finns inget som tröstar bättre än en lurvhög som kommer och tråmar sig i famnen och ger en puss. Han blir frisk det är jag säker på och jag gör mitt bästa för att hjälpa härifrån. Men en massa styrkekramar skickar jag åt er alla som måste följa med hans illamående på nära håll för jag vet hur svårt det är för er.



söndag 18 oktober 2015

Birchington

Hej på er! 
Vi har just kommit hem från Birchington i Kent var vi spenderat vår tid sen onsdagskvällen. 

Får väl börja med att säga att allt gick mycket bättre än förväntat och jag fann alla ytterst vänliga och trevliga mot mig. Richards föräldrar har 3 hundar alla är springer spaniels, jag som inte tycker om spanioler (det är enligt mig många spaniels) så tyckte om dessa, de var lugna och mysiga istället för helt hyper. 

På torsdagen blev det visit till Richards äldsta syster och hennes 3 barn, 18 årig pojke, 13 årig flicka och en 10 årig pojke, för en kopp te, de hade en staffordshire bull terrier som heter Owen, han var mysig, en liten Devi. 
De åkte iväg till Ibiza så dem såg vi inte mera. 

På fredagen blev det te hos Richards mommo och senare på kvällen andra systern som också har 3 barn. En pojke på 13 år, tvilling flickor på 8 år och en liten flicka som är 2.5år. Flickorna tycker såå om Richard det var så komiskt att se. De lagade våra hår och visade hur man dansar balett. 
De ville att vi skulle stanna övernatt men istället var vi tillbaka dit idag på morgonen för att leka lite till. Idag blev det en del ritas samt laga flygplan m.m. 

På lördagen åkte jag och Richard in till Whitstable, en liten stad som är världskänd för sina ostron. De hade en massa räkor, bläckfisk och stora fiskar på fiskmarkanden vilket fick mig önska att jag bott där så jag sku ha fått handla lite gott. 
Vi tog morgonmål på ett kafé och senare tog vi paus på en pub. Annars gick vi bara i trevliga butiker tittade på lite surfare och hade bara allmänt mysigt. 
Väl hemma hos föräldrarna lagade de Sunday Roast åt oss eftersom vi inte skulle ha haft tid med det idag. Så det blev kyckling, yorkshire pudding, kål, morötter, stuffing och sås. Så jätte gått. 

Idag har vi som sagt varit tillbaka till ena systern och sen hade vi bara tid med lunch och så måste vi åka iväg. Richards mamma körde oss till färjan och önskade mig välkommen tillbaka när som helst, så någo måste jag väl ha gjort rätt. 

Fastän jag haft jätte trevligt så vet ni hur det är, man har varit lite på tå hela tiden så jag bestämde mig för att ta ledigt från jobb imorgon ännu eftersom jag har övertid att ta ut. Så imorgon kan jag ta det lugnt, försöka slippa till kiropraktiker och bara göra saker jag inte kommer att ha tid med under veckan.







 

lördag 10 oktober 2015

Kadehdi en niitä jotka luotuja on kasoiselämään, joskus tuntuu etten kunnolla saa eletyksi tätä yhtäkään.

Hej på er, här är det dejour som gäller andra kvällen i rad. Hittills har det varit riktigt passligt, var in på en kort grej igår. Jobbade 20min övertid idag och sen var jag in som dejour i 2.5h. Har nu hållit på med dejour jobb i ett par månader och än så länge har jag inte blivit inringd på natten (borde ju inte säga det för nu är det ju bara att vänta på samtalet i natt). Har lyxen att vara dejour med Amy det här veckoslutet så bryr mig inte över huvudtaget om hon ringer mig, vänner hjälper man ju alltid och att man får betalt på köpet är bara bonus. =D

Idag jobbade jag som sagt från 8.30 - 15.30 och sedan kom jag hem och började genast städa,
kl 17 var jag färdig och 17.05 ringde Amy in mig på jobb. Slutade passligt så jag kunde söka Richard från jobb och passade på att hämta KFC (kentucky fried chicken) också på samma gång eftersom jag inte ätit sen kl 12. Nu är det snart sängdags och i morgon är det jobb kl 8 för att ta hand om patienten (eller patienterna om Amy tänker ta in flera under natten).
Är ännu dejour tills Måndagen och sen är det bara 2 och en halv dag så har jag långt veckoslut.

Så här ser det ut när man ska försöka äta någo här!
Det här med att träffa någons föräldrar är ju alltid spännande men att bo hos dem i 4 dagar när man träffas första gången gör saken ännu mera nervös. Man vet ju aldrig om man kommer att komma överrens eller inte så att vara under samma tak i en halv vecka kan ju vara lite intensivt. Ganska blandade känslor alltså, är glad för att jag får ha långledigt från jobb men om man inte kommer att trivas kanske man hellre skulle jobba =P.
Jaa, jaa berättar åt er hur det gick när jag kommer hem.

Vi hade in en liten 3 månader gammal spaniel valp på jobbet som spytt upp 3 sockor och en superhjälte leksak. På röntgen bilden såg vi att det ännu var något i magen, men bestämde oss för att vänta och se om det kommer ut av sig själv. Tre dagar senare kakkade valpen ut ännu en strump. Det kallar jag redan ett bra försök när man ätit 2 par strumpor och en superhjälte =D

Vädret här är inte minus grader men det känns nog som minusgrader för det. Igår var vi ut och gå på kvällen och Richard undrade varför jag hade skidbyxorna på mig (det var inte skidbyxor utan lite tjöckre vindbyxor) jag fryser som en liten idiot och fast kroppen säger att det är minusgrader säger termometaren glatt att det är mellan +4 - +18 jobbigt sånt.
Finland just nu 

Myky kramar åt er mina pussgurkor!
England just nu



måndag 5 oktober 2015

Tiden bara går och går!

Hur jag än försöker hinner jag inte blogga så ofta som jag skulle vilja.
Det bara är fullt opp med jobb för det mesta, inget väldans intressant har hänt förra veckan under veckan.
Men på torsdagen bestämde jag mig för att det var evigheter sen jag och Devi hade varit ut på långpromenad nån annanstans än här i knutarna så vi hoppade i bilen och körde till ett helt nytt ställe. Längs med vägen hittade jag en skylt var det stod att man skulle hålla sig till vägen för att de hade "free range bee's" vilket typ betyder att bina flyger i runt fritt, fattar int hur det fungerar. Oberoende hade vi en skön länk i solskenet med både lite spring och gåas.

På fredagen städade Richard medan jag var på jobb och sen var det handel inför lördagens middag som vi hade ordnat för Richards vänner Jason, Kayla och Mark som stod i tur. På kvällen lagade jag brownies och kinuskisås som vi skulle ha som efterrätt. Lite lisä haastetta orsakade Kayla eftersom hon är allergisk för ägg, så det blev äggfria brownies, inte riktigt lika goda som vanliga, men kinuskisåsen hjälpte absolut till.

På lördagen var jag på jobb till kl 1 och efter det kom jag hem och tog Demssu ut på länk och bakade bröden för hamburgarena. Gästerna kom kl 18.30 och middag åt vi i runt 7. Det blev hemgjorda hamburgare med lökringar och ugnsrostad potatis med rosmarin. Gott så in i norden. Sen blev det lite dricka och kortspel. Mitt i natten blev det efterrätt och efter det blev det godnatt. Det var en lyckad kväll och jag tycker om att vi båda tycker om att kocka så vi kan göra saker tillsammans i köket. Jag lagade bröden så lagade vi smeten till hamburgarbiffarna tillsammans och han lagade biffar av det. Han lagade potatisen och stekte biffarna medan jag lagade lökringar och hamburgarsås.
Gör livet mycket enklare när man inte måste tänka själv på all mat och vad allt som måst göras.

Söndagen gick till att ligga på soffan, äta lite mera efterrätt och bara ha det skönt. Tittade på Monsters inc. och efter det på dokumentärer. På eftermiddagen drog jag ut på länk med Devi och sedan kände jag mig lite rastlös efter allt slappande så bestämde mig för att städa upp köket.

Idag har det varit så hektiskt på jobbet att mellan 10-18 så har jag inte hunnit titta på klockan en ända gång för att tänka att herregud är den så där lite. När klockan slog 6 var vi klara, vilket är ett mirakel. Men just som vi kom över till andra sidan kom chefen bärandes på en schäfer så det blev att springa över till vår sida. Tack vare dejouren slapp vi ändå hem eftersom andra skötaren fick komma och ta över (i morgon är jag dejour :( )

Jag är dejour hela nästa veckoslut också och på torsdagen nästa vecka bär det iväg till Kent och Richards föräldrar för ett långt veckoslut.
Så som ni ser är det bara vanlig vardag här.
Saknar er där hemma <3
Lax och couscous samt rödbeta, nam! 
Sallad, ser godare ut än vad det var.